7 december 2014

"Läxor i praktiken"

Jag har skrivit om läxor förr. Både i stort och i smått. Dels här på bloggen
Mina första steg i ditt flippade klassrummet
och Läxor - detta eviga tjat om läxor
Men också om hur det flippade klassrummet ser på läxor i Magasin 360 och i Grundskoletidningen bland annat. Även i Pernilla Alms bok Läxfritt finns ett kapitel där mina åsikter om läxor kommer fram. Jag har skrivit och/eller förekommit på en hel del andra skrifter utöver det, för det är oundvikligt att inte prata om det flippade klassrummet utan att nämna ordet läxa.
Så här kommer ytterligare lite om läxor.

Jag vet inte om du har missat Skolverkets ganska nyligen utgivna skrift som heter Läxor i praktiken - ett stödmaterial om läxor i skolan. (Den ligger även här på bloggen längst ner i inlägget med möjlighet att ladda hem.) Jag visste att den hade kommit ut, men i ärlighetens namn så hade jag inte hunnit läsa den riktigt än. Inte förrän i torsdags och anledningen till att jag nu inte sköt upp läsandet än var att jag träffade en person från Skolverket på senaste pedagogiska puben i Stockholm. Han var en av de personer som satt i rummet när jag berättade för Skolverket om det flippade klassrummet för ungefär två år sedan.

Han berättade att skriften innehöll bland annat just läxor i relation till det flippade klassrummet, vilket självklart gjorde att jag inte kunde skjuta läsningen på framtiden längre. Sagt och gjort helgen har bland annat vikts åt att läsa den här informationen. På sidan 22 finns en hel sida vikt åt det flippade klassrummet.

Just när det gäller det flippade klassrummet så är jag väldigt nöjd med att modellen kommit med över huvud taget. Det är inget annat arbetssätt som oavkortat har gjort det på samma sätt. Några invändningar har jag mot beskrivningen i alla fall.
Det flippade klassrummet är inte en metod, utan en modell. Skillnaden som jag lägger i det är att en metod mer är en fast bestämt sätt att arbeta på, medan en modell lämnar fältet mer öppet för tolkningar. Vill vi få igång ett bra användande av digitala verktyg så är skillnaden viktig. Jag vill hellre öppna möjligheter än visa på "det enda rätta sättet" att göra något på.
Det andra som jag vänder mig lite mot är "läxan innebär bearbetning av ett innehåll som tidigare presenterats i klassrummet". Så behöver inte vara fallet med flippat. Det kan lika gärna vara ett sätt att skapa nyfikenhet och ett sätt att få eleverna att våga tänka nytt och fritt. Tanken med en sån flipp kräver att eleverna förbered för det de förvänts göra. Att tänka fritt är inte så lätt som det låter, med tanke på att så många elever verkar ägna lektionerna åt att inte söka kunskap utan istället leta efter det svar som läraren vill ha.
Sen gillar jag att även riskerna med det flippade tas upp, för det är viktigt att hela tiden ha det i bakhuvudet. Men jag håller inte riktigt med om att "elever går (de) miste om den direkta återkoppling de annars kan få". För vilka är det som får den här feedbacken av tyst godkännande av läraren? Enbart de som ställer frågor. Det är långt ifrån alla som gör det i ett klassrum, av olika anledningar. Därför är det så viktigt med att koppla ihop flippen med en "kontrollfråga". Frågan är viktig inte bara för att kontrollera vilka elever som gjort läxan, utan även hur eleverna har tänkt. Svaren de ger ska de ha feedback på för att flippen ska bli riktigt bra. Det flippade klassrummet är inte ett sätt att undvika "rättningsarbete". Att eleverna får feedback på det de har lämnat in är oerhört viktigt. En formativ sådan ska det dessutom vara. Ett "bra jobbat" räcker inte för att föra eleven vidare.

Men, för att inte hamna på fel spår - jag gillar skriften. Det är en genomgång av läxors syfte och eventuella effekter. Det finns också med en del referenser bakåt till vad som är gammal "hävd" och vad som det egentligen finns  orskningsunderlag för. Dessutom finns det frågor att diskutera kring läxläsning. Ta gärna upp det till diskussion på din skola, för förmodligen skulle vi behöva en mer aktiv diskussion om hur vi förhåller oss till läxor. Oavsett om vi flippar klassrummet eller inte.
Jag tycker lite extra mycket om de två tecknade barnen som på sidan 18 diskuterar fenomenet "veckans ord". Så lika sätt att arbeta på och ändå inte!

Hur är det hos dig/er? Har ni läxor för att det faktiskt ger något? Är det för att föräldrarna förväntar sig det? Är det för att du tror att det ger mer? Har du i såna fall funderat över ifall just det sätt som du ger läxor ger ett mervärde, eller om det bara är något du tror. För det har alltid varit så. Men det i sig är faktiskt inte ett bevis på att det ger just det där mervärdet. Hinner du inte med allt på lektionerna annars? Ska eleverna i såna fall betala med sin fritid (och ibland hälsa) för att planeringen inte håller? Är de läxor du ger verkligen nödvändiga? Även de flippade! Eller är det läxor för läxornas skull!

Jag avslutar med två citat från skriften. Ett från slutet:
"Den bärande tanken genom materialet är att mycket av det som kännetecknar god undervisning generellt också går att överföra till ett resonemang om vad en god läxa kan vara. Det kan handla om att läxan är meningsfull för att den hänger ihop med det som sker i klassrummet, att den är väl förberedd och att den följs upp på ett sätt som stödjer lärandet. Det handlar också om att säkerställa att alla elever har möjlighet att lyckas. Den goda läxan lämnar inte eleven ensam med ansvaret för att lära sig. Den kräver inte heller att eleverna får hjälp av sina vårdnadshavare eller någon annan person."
Och ett från precis i början (med mitt val av fetstil):
"I avsaknad av reglering runt användningen av läxor är det upp till lärare och rektorer att utifrån sina respektive uppdrag avgöra om och i sådana fall hur de vill arbeta med läxor som en del av den pedagogiska verksamheten." 

0 kommentarer :

Skicka en kommentar